Sparat under: Jag
Jag har nu raderat det jag skrivit om och om igen, det finns inte mycket att skriva här längre. Jag gör ju inget om dagarna. Visserligen fick jag ihop en liten text innan denna, men den raderade jag självklart helt ovetandes om det. Fast nu vet jag ju om det. Såklart.
Åsa, Axel och William har åkt hem och åter lämnat mig till min ensamhet. [Trälit o va själv tycker ja!]
Jag får ju snart resesällskap av Challe, till Maspalomas, Gran Canaria. Pengarna är växlade och redo att spenderas, bikinin ska bara läggas i en kasse tillsammans med en handduk och sollotion, sen är jag helt klar för avfärd! Det ska bli skönt att slippa gå här hemma och dega, bättre att förena tristess och nöje med en resa.
Sparat under: Uncategorized
Jag har inte uträttat så mycket dessa dagar, men därmot hade jag ju inte tänkt uträtta så mycket mer än att träffa nära och kära. Jag har ätit lunch med pappa, tackar för den buffén! Det som känns lite halvbra att välja buffén när jag knappt äter en halv normal portion. Jag ber om ursäkt för det, farsan.
Jag har hunnit träffa min bror, alltid lika trevligt. Han crashade hemma hos Challe i går natt för att han skulle upp och jobba tidigt… Jag har sovit utomordentligt bra i Challe och Nicklas säng, som att sväva.
Nu har jag bestämt mig för att stanna över helgen också, åker med Challe ner till Jönköping på söndag, så där slipper jag två timmar på bussen. Alltid välkommet. Jag är i Mantorp nu, kommer fömodligen att stanna här lördag och söndag också.
Vi har precis spelat monopol, och jag har för första gången spelat ända tills jag gått bankrutt. Jag förlorade, Kajsa spelade ut både mig och Tomas. Det gjorde den här fredagskvällen! :@
Sparat under: Uncategorized
Jag har nu begett mig nordöst ut till Linköping, för att hälsa på Challe och alla andra själar som bor här. Det är fantastisk höstväder och min rygg gör fortfarande ont, något positivt är att min stortå verkar kry igen.
Jag har inga större planer för dessa dagar jag är här, mer än att träffa folk.
Sparat under: Jag
Jag har ont i ryggen, ont i stortån, blåmärken över hela kroppen och rivsår på armarna. Snälla, ge mig en massör! Jag har förmodligen brutit stortån, för två veckor sedan. Nu har den läkt lite, men det gör ondare när jag har använt den intensivt, vilket jag har idag.
En heldag i handbollens tecken som avslutades med chips och dip i soffan framför tvn.
Om det inte framgår så önskar jag mig en massör i julklapp, eller en snowboard…
Sparat under: Jag
Idag har jag vikarierat på ett dagis, skitskoj! Det gör jag mer än gärna igen, och tro det eller ej, men lönen är bättre än vad man får som frukostvärdinna… Grymt mycket roligare också. Få betalt för att leka och gosa med barn dagarna i ända.
Efter jobbet tränade jag, allt i vanlig ordning. Jag tränar fem dagar i veckan antingen inklusive eller exklusive match. Det beror på. Jag gillar sporten, men går det för långt nu? Haha! Jag vet inte hur många gånger jag har nämnt handboll och tristess i samma mening i min blogg… Det går i vågor, precis som allt annat, bara att handboll är något konkret som man kan sätta ord på. Annat är det med känslor.
Nu på kvällen har jag kollat på Idol och tagit mig ett bad. Riktigt nice!
Sparat under: Uncategorized
Inte trodde jag att jag skulle få prova på läraryrket, men de fick jag. Igår vikarierade jag för en bunt femmor vars fröken blivit sjuk. Det var riktigt skoj, förutom de små liven som hävdade att de fick tugga tuggummi på lektion, de som sprang ut ur klassrummet utan någon anledning och så vidare… Jag tillät den första klassen att både tugga tuggummi och lyssna på musik. Det skulle jag aldrig gjort, för det fick ju nästa klass nys om… >.<
Jag tycker ändå att jag skötte det hela exemplariskt, det tyckte nog eleverna med. De placerade mig i toppen på deras bästa lärare i världen-lista. Vilken ära!
Sparat under: Uncategorized
Så återigen denna hemska dag… Dagen som påminner om att helgen verkligen är ett avslutat kapitel, dock också dagen som ger oss nya möjligheter till nästa helg…
Idag har jag inte gjort någonting, inte ens försökt med nåt. Lirade lite boll igår utan något lyckat resultat… Fick några fler blåmärken och rivsår som jag kan ”ojja” mig över ett tag.
Sparat under: Jag
Väcktes av att telefonen ringde, tankarna for direkt till en nyfiken mamma som undrar vad jag gör. Fast i och för sig, halv nio på morgonen vet hon att jag sover. På displayen visas ett, för mig, okänt mobilnummer. Vem kan detta vara? Sömndrucken i ögon och hals svarar jag så vaket som det bara går. Ändå kommer kommentaren väckte jag dig? Mitt svar blir nej, nej, eller jag var sådär halvt vaken… Jag sov, det var tydligt i mitt svar. Det har aldrig hänt sen jag slutade gymnasiet att jag har varit halvt vaken klockan halv nio en morgon då jag inte har några tidiga aktiviteter under dagen.
Det personen som ringde ville, var att informera mig om ett eventuellt jobb (!). Jag hade ringt henne igår och bett om numret, men då skulle hon hjälpa mig genom att ringa dem före. Schysst! Så jag ringer detta eventuella jobbet och får komma på rundvisning (som hon kallade det), men jag kallar det jobbintervju. I morgon har jag bokat in min andra jobbintervju på en vecka! Dessutom sökte jag en lägenhet sådär lite appropå innan jag började skriva det här…
Ska jag få möjlighet att jobba på ett dagis istället för restaurang?
















