Lena’s Weblog

Nu har det gått elva dagar sen jag opererade käkarna. Om exakt en månad får jag ta ut den skenan jag har som löper över hela överkäken. Den skenan är boven till att jag varken kan äta eller prata, så den tjugofjärde juni kommer jag hoppa högt och tugga i mig allt jag kommer åt.

Det är frustrerande att inte kunna äta, men jag älskar att kolla på när folk äter. Jag har ingen känsel i underläppen och hakan, och så även vissa partier på kinderna där svullnaden är som värst. Det har varit värre, känseln kommer tillbaka succsessivt.

I morgon fyller jag år, det firas med milkshake i massor. Det är väl vad jag lever på nu för tiden. Musklerna tynade bort första veckan på sjukhuset, nu börjar fettet ramla av…